Linolajnen

Fyyyyy vad jag fryser. Ligger begravd under mitt täcke och en pläd. Burrburr.

En ångestfylld mätning och vägning skedde imorse. Oj oj, säger jag bara. Why did I let this happen? AGAIN! Jag är verkligen värd att plågas med enbart ett intag av äckliga pulverpåsar blandat med vatten ett tag framöver. Det går nog bra, idag har det inte alls varit några problem trots att jag har två påsar kvar som jag ska trycka i mig. Jag har kommit fram till att det räcker med en. Chokladsmak får en helt annan innebörd i detta sammanhang.
Men, jag får glädja mig över mina 11 rökfria veckor som har en liten del i detta drama.

Var till Clas Ohlsons och köpte mig en ny mus i dag. Fick bli en likadan som den jag hade innan. Den lever dock sitt egna lilla liv och pilen kan rätt var det är dra iväg åt ett helt annat håll än jag vill. Måste kanske bara köra in den.
Det blev sedan en promenad hem därifrån, rätt så skönt trots det sedvanligt gråa vädret. Måste försöka komma iväg på mina dagliga promenader igen. Tidsbrist kan jag inte skylla på denna vecka.

Annars så står disken kvar där den stod igår. Även potatisskalen från i söndags ligger kvar i diskhon och spisen ser ut som jag vet inte vad. Det står även en soppåse och tittar på mig. Kanske ska ta tag i detta imorgon? Ja, imorgon blir bra. Eller torsdag...

Såg säsongsavslutningen på säsong 6 av Desperate Housewives igår. Varför ska de alltid göras så dramatiska? Varför ska man behöva gå omkring och plågas i en hel månad (minst) innan man får veta vad som händer?
Varför, varför har jag inte bättre saker att fundera över?

Tomrummet finns fortfarande kvar!