Linolajnen

Sommaren är slut. Det är bara att inse den bittra sanningen. Jag kan i alla fall trösta mig med att det har varit en perfekt sommar! Det känns som att jag har hunnit med så mycket, trots att jag dessutom har jobbat som en maniac. De sju dagarna jag var ledig kunde inte heller ha blivit bättre. Det var riktigt nice att komma bort från vardagen och göra en liten roadtrip. Bara vara... när vi var i Köpenhamn hade vi inte ens koll på tiden och lämnade mobilerna på hotellet. Det är semester det! Måste även tillägga att Köpenhamn är en jättetrevlig stad, älskar stämningen och det lugna tempot där. Dit kommer jag åka fler gånger, det är ju inte speciellt långt heller. Hann även med att hälsa på några kära vänner efter vägen, turbovisit i Göteborg och Jönköping, sedan ett lite längre stopp i Vimmerby innan hemfärd. Paddlade lite kanot i en flod, vilket var miljoner gånger roligare än det låter. Herregud vad jag skrattade! Underbara paddeleijvänner gör susen. Gjorde även ett besök i Bullerbyn, det är ju kult ju. Hade inte min älskade Nikon med dock, så lilla Canon fick tjänstgöra på semestern.

Kräftpremiär har det också varit såklart. Har faktiskt hunnit med två svängar och en till blir det på lördag. Då är det fest med alla partypinglor. Årets stora händelse i Söderhamn äger rum, självaste Strömmingsleken. Jag har dessutom missat detta spektakel i tre år eftersom jag var bosatt i Långtbortistan. Så jag har lite att ta igen. Fan vad roligt det ska bli!!! Gruvar mig redan för söndagen, en börjar ju bli gammal... men det kommer det nog vara värt!

Har varit lite dålig med kameran i sommar faktiskt... men här kommer ett lite diffust urplock.


De übergulliga hundarna i Hede.






Världens bästa brudtärnor med brud! Alla crazy faces var helt oplanerade, ren lyckoträff.


Söta bruden!




SEMESTEEEEER! Superexcited! Eller nåt...




Två sköna snubbar i Köpenhamn som stannade och tog sig en starköl då och då. Jobbar man för Carlsberg så gör man!


Location: Vimmerby, Södra Vi. Competitors: Spindel vs Krank. 1-0.


Söta Sture!




Word. Till min lättnad så gick alla stolar sönder tillslut. Fast inte lika radikalt som min. White trash.





Längtar till nästa sommar!

Drowning (face down) - Saving Abel




Times before I walked through the valley
Below the sun
I've wandered endlessly and waited for
My time to come

I think I'm drowning
Can someone lend a hand?
Can someone save me?
Cause I don't think I can

I've gone too far to turn around
It's hard to reach for you
When I'm lying face down
I can't relieve my soul
I'm lost in a moment
Lying face down

Returning home I find myself
Wishing I was already gone
But how long does it take to find me
Well I'm waiting for someone

I think I'm drowning
Can someone lend a hand?
Can someone save me?
Cause I don't think I can

I've gone too far to turn around
It's hard to reach for you
When I'm lying face down
I can't relieve my soul
I'm lost in a moment
Lying face down

I've gone too far to turn around
It's hard to reach for you
When I'm lying face down
I can't relieve my soul
I'm lost in a moment
Lying, Lying

I've gone too far to turn around
I've gone too far to turn around
In a moment
Lying face down

Surpriiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiise!!! Ett nytt inlägg när du tittade in var väl inte speciellt väntat?

Livet rullar på i lagom fart. Har hunnit med en 25-årsfest som var helt galet rolig och en minst lika rolig tjejfest helgen efter det. Det tar på krafterna att vara på topp, åldern börjar liksom ta ut sin rätt. Hrrrm. Men det är ju inget som händer alltför ofta nuförtiden, så det är ju lika bra att gå ut hårt när det väl händer. Eller hur?

Nu är jag bara ett ynka litet arbetspass ifrån sju, ja SJU, lediga dagar. Hur fantastiskt underbart är inte det? Så imorgonkväll styr kosan mot Götlaborg, sedan bär det vidare till Köpenhamn på måndag. Efter tre nätter i pølseland bär det av mot Småland. Får se lite vad som händer beroende på väder och vind och lust. Förbannat jävla skönt ska det bli och jag tänker bara må jävligt bra! Det kan väl inte bli annat än bra?

Det är många runtomkring som blivit sjuka på senaste tiden. Det känns som att tråkigheter bara löser av varandra. Två veckor innan det blev år 2010 började stenen att rulla och har inte stannat än. Allt händer på en gång. Man bara väntar på nästa grej...
Tänk om man bara kunde göra allt bra, eller i alla fall ta över någon annas liv för en stund som avlastning. Det skulle väl gå att söka patent på?

Gurkan, det löser sig! Det vet du ju. Det bara måste lösa sig!